lördag 17 november 2012

Saknad och oro

Jag trodde jag hade fått en vän, vi pratade, skrattade och delade erfarenheter. Jag saknar samtalen vi hade och är orolig vad som har hänt.
Tänk vad lätt det är att bara "försvinna"...
Tycker iaf att man kan svara när man blir kontaktad, så man får veta om allt är bra...
Jag har fått andra underbara vänner, tyvärr bor vi långt bort från varandra och kan inte träffas, men det finns ju internet :-)

Jag är väldigt orolig för min vän med familj som bor i Jerusalem. Det gör ont i hjärtat att läsa att barnen inte vågar sova och all rädsla som finns.
Måtte kriget ta slut!!!

/Jessa

1 kommentar:

Luiza sa...

Jag vet ju vem du syftar på, och ja, det är både oroväckande och dåligt att låta det bero...särskilt när man gång på gång försöker få kontakt med människan...

Ha en fin dag.
Kramar