Det är en tryckande sorg på gården idag.
Jag har aldrig upplevt att så många kommer för att visa sin sorg och sitt deltagande.
Det kommer små grupper av ledsna och gråtande människor hela tiden.
När vi satt och åt middag kom killens klasskamrater och lärare.
Då brast det för mig...
30 ungdomar gick gråtande in i lägenhet, välkomnades in av släktingar.
När de alla kommit ut stod de stilla och grät i en tyst minut.
Så mycket kärlek, ödmjukhet och sorg...
Jag klarade inte av att gå in och visa mitt deltagande...
Ikväll träffade jag yngsta sonen (8 år) i familjen.
Han frågade mig om jag visste vad som hänt, när jag sa att jag visste så sa han :jaha, och cyklade vidare.
Får se om tillfälle ges att gå in imorgon...
/Jessa
3 kommentarer:
Åh nej, vad är det jag läser?! Jag kan inte tro att det är sant...
Vad fin du är som tänder ett ljus eller 2.
Gå över imorgon, eller när du känner dig redo...
Skickar styrkekramar .
Luiza
Fint med ljuständningen. Kram.
Tack också för kommentaren om Lykkes kläder, tyckte de va så ljuvliga :-) Kunde ej motstå dom till det pangpriset.
Vad hemskt! Stackars familjen!!
Skicka en kommentar