Lilypie Kids Birthday tickers Daisypath Anniversary tickers

fredag 16 juli 2010

Förlossningsberättelse

Måndagen den 5 juli (min mammas födelsedag) börjar med att jag ringer förlossningen och är mer eller mindre förtvivlad... Känner att jag inte orkar vänta mer på att nåt ska hända...
Får prata med en jättetrevlig barnmorska, men det finns inget att göra... Bara att vänta, kan ev ringa och få tidigarelagd tid till överburenhetskontroll. Eftersom jag inte klarar att ringa mer samtal utan att gråta, så bestämmer jag mig för att "orka" vänta tills på onsdag morgon då jag har tid.
Dagen kryper fram... Har lite småvärkar och massa sammandragningar, men det har jag haft sen torsdagen innan då slemproppen gick med en blödning.

Orkar bara inte laga nån mat, så det blir pizza till sen middag vid 18-tiden.
Sätter mig för att kolla på Lotta på Liseberg vid 20, iaf nåt som får tiden att gå...

20:20 Går på toa, då har det kommit en ny blödning. Denna gången blir jag inte lika rädd, utan behåller lugnet.

20:30 Ringer förlossningen på Östra, får prata med en undersköterska. Hon hänvisar mig till Mölndal, men jag ska till Östra pga högt BMI. Det finns ingen bm som kan prata, så de ska ringa upp inom en halvtimme.

20:50 Måste på toa igen... När jag ställer mig upp knäpper det till i magen, jag kommer till hallen och känner att det rinner på benen. Vågar knappt titta, för jag tror att det är blod, men det är vattnet som går. Ropar på Hans att han ska flytta badrumsmattan, och han trampar i pölen på golvet. Ooops... Trodde inte det var så mycket... Har fortfarande inga värkar.

21:00 Sitter på toa när bm ringer, nu kan jag berätta att även vattnet har gått. Hon säger att vi får komma in. Hinner gå på toa ett par gånger till innan vi kommer iväg, är rädd att det ska rinna igenom igen.

21:15 Vi kommer iväg till bilen. Har redan lagt plastad frotté och en handduk på sätet. På vägen till bilen ringer jag mamma och Elinor och berättar att vi åker in till förlossningen, de ville veta.

21:54 Blir inlagd på förlossningsavdelningen. Blir uppkopplad på CTG. Sammandragningar i 25s/ 4-5 minuter emellan. De börjar kännas mer.

22:59 Undersökning för att kolla om det är vattnet som gått, det var det.

23:50 Mer ont, och mer värkar 40 s/ 2-4 minuter emellan. Blir undersökt, öppen 1 cm... (Nu tror jag att jag ska bli hemskickad...) Bm pratar om att jag ska få en sovdos, tycker jag låter bra. Vi sak avvakta en timme, sen göra en ny undersökning. Sängen bäddas och Hans får in en säng till sig oxå.

01:15 Inga förändringar... Jag får sovdos. Morfinspruta i benet och en sömntablett. Försöker gå på toaletten, men det är inte lätt, har så ont att jag knappt kan sitta på toa. Lägger mig och försöker andas igenom värkarna.

02:15 Står inte ut längre, gör så ont att jag tror ryggen ska gå av... Ingen effekt alls från sovdosen. Jag vet att jag sa att jag gav upp, men då tänkte jag på mina syskonbarn. (David skällde lite på mig, för jag har lärt honom att inte ge upp när han blir arg på ds-spel, och Erik som sa att jag skulle klara det.)
Jag är mycket smärtpåverkad och ledsen... Får börja med lustgas (50/50). Ger bra effekt! Det tar inte bort all värk, men den får mig att acceptera den bättre.

05:06 Trodde inte det kunde bli värre, men det kunde det... Jag har ändå kunnat slumra till då och då under de timmarna som gått. Ny undersökning, är öppen 6 cm. Skönt att det har hänt nåt! Nu tror jag att jag fattar att det är bebis på gång.

06:30 Lustgasen höjs 60/40

06:50 Har starka krystkänslor, men får inte krysta än... Lustgasen är min bästa vän just nu =) Jag klarar inte av att hålla den själv genom värkarna som kommer hela tiden, så Hans får hjälpa mig. Dock trycker jag fast masken över näsryggen så Hans inte får loss den. Vet att jag försvinner bort vid nåt tillfälle, hör då min bm säga att jag måste ha lite luft emellan...

07:30 Lustgasen höjs 70/30

07:53 Fin pojke föds fram på 2 värkar. Vilken härlig känsla när jag äntligen fick börja krysta! Det hände verkligen nåt då. När huvudet var ute tänkte jag att det här är som att trycka ut ett bowlingklot. När axlarna kom fram och kroppen följde med så kändes det helt otroligt! Vet inte hur jag ska förklara... Det kändes lixom slurp när han kom ut...
Jag fick upp honom på magen och lyckan var total! Hans grät, och jag grät... Av lycka!

08:13 Moderkakan kommer ut. Den var svårare att krysta fram, kändes inte att nåt skulle ut...

08:25 Bedövas med Xylocaingel och får bedövningsspruta, sys.
När jag sys känner jag absolut ingenting. Då ringer jag min mamma och berättar att nya barnbarnet kommit till världen.

Efter en stund går jag upp och duschar, skönt att tvätta av sig lite, men jag var väldigt yr i huvudet. Lägger mig i sängen och vi får in en bricka med mackor. Då är klockan 11, och det var den godaste ostmackan jag ätit!
Vid 13 kommer vi upp på avdelningen. Där stannade jag 2 dagar, sen var det skönt att komma hem!
Jag var yr och mådde inte så bra de första dagarna. Hade förlorat mycket blod (1400 ml), så det berodde på det. Oskar mådde inte så bra första natten, hans blodsocker sjönk, så han fick extra matning. Det togs även infektionsprover och läkaren tittade på honom, men allt var bra.

Förlossningen var inte alls som jag trodde att det skulle vara. Jag trodde att jag skulle vanka av och an i korridoren, kräva högljutt att Hans skulle massera ryggen, låta lika mycket som jag hört på tv... Hade sagt innan att jag bara ville ha lustgas, så jag är glad att jag slapp bli stucken i ryggen.
Istället låg jag på rygg i en säng och andades igenom värkarna med hjälp av bm. Hans visste presic vad han skulle göra utan att jag behövde säga nånting, och jag skrek inte alls... Inte för att jag inte hade ont, för det hade jag, men jag gick nog in i mig själv på nåt sätt. Hans hade i och för sig lite blåmärken på rumpan... Den var bra att nypa i när värkarna var som värst... =)

Oskar kom inte på sin mormors födelsedag, men det var då det började.
Välkommen Oskar 100706, 4290 g, 51 cm

/Jessa

3 kommentarer:

Timea sa...

Det var så intressant att läsa din berättelse. Jag fick både räddsla och tårar i ögonen.
Kramar på dig och Oskar!

Marre sa...

GUD så underbart!!! Vad starkt av dig att inte ta sprutan i ryggen=)
Grattis ännu en gång!
Härligt att Oskar kom på 2 krystningar!
Bra jobbat Jessa!!!
Härligt att läsa att det gick bra trots smärtan, som lixom hör till=)

Kram kram=D

Annelie sa...

Vad roligt att få läsa, vilken upplevelse!! Förstår att det var jobbigt, hela natten full av värkar. :-( Vilken tur att det ledde till något gott! ♥